alexandra

Allt känns verkligen åt helvete. Känns som att du slitit bort mitt hjärta och står och skrattar medans du ser mig blöda ihjäl. Hur kan du va så känslokall? Hur kan du bara låta de bli så här? Menade du nånting av det du sa till mig eller spelade du bara med mina känslor? Jag lovar dig att jag har fått dom där känslorna du snackade om att du inte ville få, jag är fortfarande så jävla kär i dig och jag fattar verkligen hur det här kunde hända. Okej, vi bråkade lite i torsdags, men hallå? Var det verkligen så farligt? Vad sa vi egentligen till varandra, ? Du vet varför jag blev arg på dig, man ska kunna hålla det man säger och inte ändra sig så som du verkar göra. Jag tycker det va omoget att bara gå iväg, du sa att du inte fick någon kontakt med mig, men hur väl försökte du? Du sårade mig, just det du jämt sagt att du aldrig någonsin vill göra. Hur fan tror du jag känner mig nu då? Man lämnar inte någon efter ETT jävla bråk, vilket jag knappt ens kan kalla bråk. Jag undrar verkligen va de e för tjejer du träffat innan som du säger att du aldrig småtjafsat med? Håll dig till dom om det är så du vill ha de, jag var tydligen inte tillräckligt bra för dig, eller hur du nu ser på det. Jag vet verkligen ingenting om hur du tänker, för jag kan ju inte få snacka med dig. Det är det enda jag vill just nu, få en jävla massa svar på varför du inte vågar satsa. För inte kan du väl va så feg att du drar dig undan för att du TROR att det kommer bli en massa småbråk här och var och att de kommer "läggas på hög" som du sa och bara växa sig större? Det är sånt man reder ut och gör allt vad man kan för att försöka slippa, men ibland måste det slå över, det funkar inte att leva lyckliga i alla sina dagar i verkliga livet, det funkar inte att bara göra som den andre vill och inte visa sin egna vilja. Jag vet att jag har en lite för kort stubin i vissa fall och blir ledsen och sur väldigt lätt, men jag lovar jag försöker bättra mig! Och det var ju en av sakerna jag sa till dig redan innan det blev allvar, och då verkade det inte som att du brydde dig så mycket, men det gjorde du visst ändå... Jag vet inte vad det är du vill att jag ska göra, du säger att du fortfarande tycker om mig, men du visar det då förbannat konstigt. Och allt det du sa och lovade mig, va fan har det tagit vägen?!

Jag vet verkligen ingenting just nu, mer än att jag verkligen verkligen inte vill ha det så här. jag vill ha DIG, fatta de. jag bryr mig inte fall det blir fel senare, det är nu som räknas.