alexandra

Najs vill jag lova, det är verkligen vår i luften nu! :)

Gick förbi Konsum på vägen hem oxå, falukorv 800g för 20kr! Studentekonomin blir glaaad! :p


Nu när jag satte mig i soffan blev jag precis lika jäkla trött som innan jag gick ut. Suck.
Tänkte att en promenad skulle göra mig pigg - var pigg när jag var ute iaf.

Blir att lägga ner pluggandet för idag, o satsa imorn! Tänka som en positiv sol - ohyes! (Psykologsnack för er som inte fattar ;) haha)


sommaren '06 - härlig solnedgång på sjön :)
det är ju så, att jag fortfarande inte har någon kamera - så håll till godo med gamla bilder! :p

Har även insett att jag blivit bitter - till och med så bitter att jag kommer på mig själv ibland.
Bitter, eller nedstämd och hatisk som Wiktionary har som fina synonymer, bitter.
Tror jag vet vart det kan ha sin grund - kärlek. Uff. Sån skit!
O det blir ju inte direkt bättre av att folk gör dumma saker. Delar på sig, o de känns så fel.

Att vara kär, det är nog den bästa känslan man kan ha i kroppen.
Men det finns som en spärr, när det går liite för långt - då börjar de där tankarna om att bråk o tjafs alltid följer.
Orkar man det?
- Nej. Så in-i-helvetes drygt.
Och visst, jag är inte världens bästa människa - verkligen inte. Och jag vet att många gånger jag bråkat och tjafsat har det varit jag som börjat, jag är lite speciell. Och jag vill ha saker på mitt sätt, helst jämt, alltid, överallt - o ja, de säger väl sig självt att det inte funkar så bra.

Men ska jag då vara rädd för att bli kär? Är det bättre?
Springa lååååångt åt fan så fort det börjar kännas lite bättre än vanligt?
Jag har försökt att hålla "saker på en bra nivå" nån gång eller två, men dåliga erfarenheter. Missförstånd o sånt därnt - de blir inte direkt bättre då.

Hmm. Kärlek. Nej, den får vänta.
Det finns så mycket annat att göra. Som jag vill göra! Leva



Näe usch. Nu blev de sådär bittert, men det behövs fanimig ibland.
Och nej, det handlar inte om någon speciell. Bara livet i allmänhet, bara så ni vet.